Jag har alltid haft en dröm att få producera min egen film. Denna film, som jag valt att kalla "En resa i Thailand", handlar om den resa jag och min fru gjorde under 4 veckor Nov-Dec 2004.

Gillar du kamerasvep över diverse stränder och tempel, tonsatta med ensidig musik och utan dialoger, välj en annan film. Är du däremot nyfiken på en personlig skildring av Thailand och dess invånare, fundera på denna film.

Jag vill inte ge sken av att vara en professionell filmare, med dyr utrustning eller fet sponsor i ryggen, men tror ändå att man med en god idé och mycket vilja kan producera en film som inte bara intresserar närmsta polarna

Vem kan då ha glädje av denna film?? Målgrupp kallar vissa det. Nyfikna förstagångsresenärer självklart, men även de som rest till Thailand förut. Kanske kommer de att känna igen sig i filmen eller så får de inspiration att besöka nya platser.

För oss uppfyller Thailand alla kriterier som krävs för att kunna kalla sig ett paradis:

Underbart klimat.
Vänliga, ödmjuka och hjälpsamma människor.
Man känner sig alltid trygg.
Superbilligt.
Finns fortfarande många orörda platser kvar att besöka.
"No problem" mentaliteten.

I Chiang Rai hyrde vi en longtail båt och besökte en by som låg utefter floden

Vi kom hem 22 december, fyra dagar innan Tsunami katastrofen. Det tog tid innan man begrep omfattningen av det hela, då började tankarna gå till alla dem vi träffat under vår resa.Var befann de sig på morgonen den 26:e December? Hade de klarat sig? Förmodligen kommer man aldrig få någon full klarhet, klart är dock att ett par vi träffade och åt middag med tillhör de saknade.

Förutom den mänskliga tragedin har flodvågen bokstavligen slagit en stor del av den thailändska turistindustrin i spillror. Många väljer att avboka och väljer andra resmål. Vad det kommer att innebära på sikt är omöjligt att säga men klart är att denna säsong är spolierad.

Kanske är jag lite naiv men tänk om filmen kan bidra till att fler väljer Thailand som resmål? Till att fler kan tjäna ihop sitt levebröd? Då känner jag mig lycklig, att tiden jag lagt ner inte har varit förgäves.